Modell, nygammal bekantskap :-)

För ett par dagar sen fotade jag en tjej som jag fotat för flera år sen. Då var hon en söt liten flicka, nu är hon på väg att bli en vacker kvinna! Riktigt kul att kunna fota nya bilder med henne och kunna jämföra med förra gången :-)

De första modellbilderna, old school…

Svartvitt foto på Emelie. Tmax400

Efter jag började fota analogt igen har jag känt att jag gärna vill ge mig på att fota porträtt igen, och för att friska på mitt minneom hur kameran funkar i den situationen så hjälpte min systers
bonusbarn Emelie till att ställa upp som modell. Tanken var väldigt enkel; försök att skapa 2-3 bilder som hade lite av känslan från parfymreklam eller ett modehus, dvs. det krävs inte perfekt skärpa, men känslan skall vara både klassisk och modern.

Så, en söndagseftermiddag i mars med växlande molnighet åkte jag och Emelie iväg till Strömsdalen för att fota lite. Ett par saker har jag redan fått grepp om; negativ film får gärna överexponeras en del, det förstör inte känslan i bilden på samma sätt som jag var van med när jag fotade diafilm på 35mm.

En vanlig digitalkamera ger ett mycket större skärpedjup, vilket i mitt tycke ger en lite rörigare bild, även om den är suveränt bra när det gäller färger och skärpa.

Kort skärpedjup, eller inte? När det gäller skärpedjupet så får man rätt fint kort skärpedjup såpass högt som f4-5,6 om modellen bara står 1,5 meter bort, man får inte glömma att bländarens storleken funkar i relation till negativets yta, och med medelformat så har man minst 1-1,5 större steg för att få samma korta skärpedjup, dvs. om man tänker sig f2.8 på en digital fullformatare 35mm (som min f.d. Nikon D800), så motsvarar det troligen runt f4,5 någonstans med en mellanformatare, så man får ställa om huvudet lite till den omräkningen.
Om man jämför med en APS-C digitalkamera som min D5300 så är nog skärpedjupet längre med mitt 50mm f1.8 än det är på Hasselbladarens 80mm f2.8 Planar vid full öppning…

Samma bild tagen med mellanformatskamera och negativ färgfilm (Portra 160), mellanformatet ger kortare skärpedjup och i mitt tycke härligare känsla.

Exponera rätt är en konst i sig. Eftersom en Hasselbladare har kortaste exponeringstid på 1/500 så tänkte jag att man nog skulle behöva ha ISO100 eller 160 när man fotar utomhus, så jag köpte först ett par rullar portra 160, men jag märker att ISO400 är min ”sweet spot” där man fortfarande får härligt korn och oftast rör sig mellan 1/60s som längst och 1/500s som kortast vid f2,8-5,6 där jag oftast fotar. ISO100 skulle nästan helt säkert kräva stativ i många lägen, och när jag fotar porträtt föredrar jag att köra handhållet. Den kortaste exponeringstiden på 1/500 är en begränsning
när man har laddat ISO400 och man fotar på en solig dag, då är det ofta nödvändigt att ta sig upp mot f11 eller högre för att få en ok exponering. Om jag hade siktat mycket på att fota porträtt i starkt solsken hade jag nog kikat efter att köpa ett ND-filter för att sänka 3 steg, dvs. ett ND8 (en åttondel av ljuset), då hade jag kunnat köra runt f5.6 med ISO400-film på en solig dag.

Återigen digitalkamera, skärpedjupet gör att bilden upplevs lite ”rörig”…

Att sikta rätt och få skärpa i bilden är inte helt enkelt, jag har rätt svårt för att tänka om huvudet med höger/vänster för den inbyggda sökaren (bilden blir spegelvänd, och man flyttar alltså kameran till höger om man vill att bilden skall justeras åt vänster), så nu kör jag istället med ett traditionellt prisma. Det är lite klumpigt ovanpå kameran, men mycket mer naturligt att jobba med. Skärpan är också riktigt knepig att pricka, främst av ett skäl; vridringen för fokus har väldigt mycket utslag från kortast till längst, man får vrida en del innan man ser hur man justerar skärpan, och det finns som standard inga som helst hjälpmedel för att visa när skärpan är prick på. Min lösning på det var att jag köpte ett billigt (typ 150 kr) prisma från kina, så nu har jag s.k. split prism och ser därmed en ring i mitten som är delad i två delar, och man letar upp något i det man vill pricka skärpan på och vrider på fokusringen tills de två halvorna ser ut som en vanlig sammanhängande bild, då har man prickat skärpan rakt på. Detta är jag van med från början av 80-talet då min första systemkamera hade precis detta :-) Oavsett så är fokusinställning något som tar mycket mer tid på en gammal bladare, så antingen fotar man saker där man kan förutsäga var fokus skall ligga, eller så ser man till att ha rejält med ljus och kör en bländare som ger ett rätt långt skärpedjup.

Samma motiv och utsnitt, men helt annan känsla, återigen kortare skärpedjup, och färgbalansen ger bilden en varmare ton som passar bra för porträtt.

När man fotat klart så laddar man ur filmen från magasinet och lägger rullarna i ett kuvert och sänder iväg till Veikko på Team Framkallning i Stockholm som framkallar och sänder åter negativen. Runt 7-10 dagar brukar det ta innan man har bilderna åter och äntligen får lägga dom i Scannern för att försöka få ordning på dom. En sak man totalt förträngt när man gått över till digitalt är allt arbete med att scanna, både att det tar tid, man svär sig grön på dammkorn och att hållaren till negativen inte lyckas med att hålla negativet platt, utan det buktar alltid upp så man tappar skärpan. Men, antingen så lär man sig tycka om denna delen av arbetet också, eller så får man betala någon annan för att scanna bilderna. Personligen tycker jag det är en rätt kul del av processen också, så de timmar jag lägger på det får mig bara att uppskatta bilderna än mer, och att jobba ännu mer på att varenda gång man trycker på avtryckaren skall vara när bilden är helt rätt. Inga knäpp-och-glöm bilder, utan bara minnesvärda motiv som man njuter av att se igen på riktigt fina papperskopior :-)

Hasselblad, de första staplande stegen…

Efter en period då rätt lite hänt fotografiskt i mitt liv (men desto mer i övrigt!) så öppnades mina ögon nyss. Jag och familjen var på ett besök i Stockholm och gick in i en fotoaffär i gamla stan, ni vet en sån där affär där man liksom bara känner att här är det inte tal om att alla skall köpa den absolut senaste digitalkameran som butiken har fått order om att pusha för, utan här var det begagnade kameror, massa tillbehör och objektiv osv… Massor av rullar med film också, vilket jag var förvånad över, jag trodde faktiskt att det bara var några små nisch-bolag som tillverkade film fortfarande, men killen i butiken korrigerade mig snabbt och sade att både Kodak och flera andra definitivt fanns kvar och tillverkar film för fullt…

En gammal dröm för mig har funnits med ända sen början av 90-talet då jag började fota med min Pentax seriöst, dvs. att komma upp till mellanformat, med stora härliga negativ som nästan känns som 3D när man ser dom eftersom dom är så skarpa och har så mycket kvalitet. Hur pass många är det som har en gammal Hasselbladutrustning stående som dom inte behöver längre? Yrkesfotograferna har sen länge gått över till digitalt, så några gamla kameror borde det väl finnas? Visade sig faktiskt att det inte var så svårt att hitta, så nu har jag en Hasselblad 501C med ett Zeiss Planar 80mm f2.8 som jag håller på att lära mig. Det är totalt manuellt som gäller, dvs. jag måste själv hålla koll på iso-talet på filmen, bländare, slutare, fokus m.m. Inga hjälpmedel för något av detta. Eftersom Hasselblad har 1/500s som kortaste slutartid så är det viktigt att välja iso på sin film utifrån hur pass stor bländare man oftast tänker fota på, dvs. att om man som jag troligen oftast kommer att fota nästan helt öppet på f2.8 så kan en film med iso 400 bli för snabb, särskilt om man fotar utomhus eller inne i studio med blixtljus. Därför blev det ett par rullar Kodak Portra 160 som blev mitt första inköp på mellanformatsfilm.

Jag har läst mig till att med negativ film så har man rätt mycket exponeringslatitud, dvs. det märks inte mycket på bilden om man råkat under- eller överexponera filmen. Framförallt verkar man klara (och det rekommenderas t.o.m.) en del överexponering. Något steg är absolut fint, och det går utan problem med upp mot 4-5 steg innan bilden börjar se lite blek ut, så med en iso 160-film så ligger jag troligen runt 1/250 till 1/500 sekund vid f2.8 eller f4 i de flesta fall. Till att börja med kommer jag ha min lilla Lumix pocketkamera med mig som ljusmätare. Jag ställer in iso på 160, ställer in bländare samma som på kameran, så får jag slutartiden direkt. Dessutom funkar bilden från min lilla lumix som en referens på vilken tid bilden togs, och med ungefär vilka inställningar :-)

Än så länge har jag bara fotat ett par bilder, men det är en väldigt härlig känsla med ett ”klonk” när man trycker på slutaren. När man komponerar bilden i sökaren så ser den nästan 3D ut, det är som en egen liten värld nere i den där sökaren, en spegelvänd fyrkantig värld :-) Nu skall bara första rullen fotas färdigt, skickas till Stockholm för framkallning och sen får vi se vad jag missat :-)

Jag tror att 2017 kommer bli ett spännande år för mig, flamman är tänd igen och nu skall vi se om det inte kan bli lite spännande bilder utav det :-)

Familjeporträtt

Det är inte väldigt ofta som jag fotar familjeporträtt, men det är alltid kul att försöka skapa bilder som återger känslor :-)0002 0013 0020 0007

Mer sessions på g…

Det senaste halvåret har jag fotat flera sessions, men inte postat några bilder här på sidan ännu. Detta eftersom jag velat få ok från modellerna först (en självklarhet när jag fotar). Så, inom kort kommer det komma bilder från minst 3 sessions här. Dessutom har jag 2 st sessions inbokade de kommande veckorna. Besök sidan snart igen!

Studiosession med Lovisa.

För en vecka sedan fotade jag en snabb studiosession med Lovisa, en av Strömstads luciakandidater 2013. Tanken var att skapa 4-5 st porträttbilder med lite olika känsla och stil. Tror absolut att Lovisa kommer synas mer framför kameran i framtiden! :-)

Lovisa1 Lovisa2 Lovisa3 Lovisa4 Lovisa5

Session med Psylocke

Förra helgen hade jag besök i studion av Psylocke, en profesionell svensk modell som ofta ses i samband med bl.a. latex-plagg. Vi hade en kul session med flera olika klädbyten och latex var riktigt kul att fota, den hårda kontrasten som skapas av mörka blanka plagg gjorde det extra viktigt att ljussättningen satt rätt för bilderna jag ville skapa.

Psylocke var helt klart superduktig och det märktes verkligen att hon hade fotats förr, det räckte med att jag förklarade den generella idén, sen levererade hon pose efter pose, men ändå kändes bilderna inte lika några andra jag sett på henne, säkert för att hon även brydde sig om att försöka kombinera plaggen på nya sätt. När jag på kvällen gick igenom bildskörden märktes det att många fler än vanligt var klart värda att jobba vidare med :-)

Här är ett par av de första bilderna från denna session;

2013-08-25-Psylocke_0002_webres 2013-08-25-Psylocke_0003_webres 2013-08-25-Psylocke_0004_webres 2013-08-25-Psylocke_0005_purple_webres 2013-08-25-Psylocke_0006_green_webres 2013-08-25-Psylocke_0007_purple_webres 2013-08-25-Psylocke_0008_pink_webres 2013-08-25-Psylocke_0009_giftwrapped_webres

Fotosession med Anneli

Igår var det dags för ännu en kul fotosession, denna gång med Anneli från Uddevalla. Vi provade oss fram genom flera olika teman (bilder kommer så fort jag har hunnit göra de effekter jag vill med dom) och fick hjälp från hennes dotter som skötte jobbet som makeup-artist galant :-)

Anneli

Och även makeup-artisten Petra fastnade på bild i en av pauserna :-)Petra

Fotosession med Felicia

För ett par dagar sen fotade jag Felicia, som gärna ville prova på hur det var att stå modell. Vi fotade för fullt i nästan 2 timmar, och fick tillfälle att prova flera olika stilar, lite med tanken att det kunde vara som en portfolio med olika kläder och poser. Eftersom Felicia inte är 18 ännu så fick självklart hennes mamma ge sitt ok först :-)

Felicia-glamportratt

Felica-ultraglam

Felicia-rosa

FeliciaStudio2

 

 

Felicia-blue

Felicia

Felicia-angel