Jag var på ett möte med vår lokala fotoklubb idag, och kom i bilen på väg hem att tänka på något som sades informellt före mötet angående killars läggning för teknik (och kanske därmed underförstått tjejers läggning för känsla/intuition?).

Helt riktigt tycker jag det är viktigt att förstå tekniken i den utrustning vi använder för att skapa våra bilder, men än mer viktigt tycker jag det är att ha känsla för vad som skall till för att jag (och kanske även andra) skall tycka om en bild jag tar, och jag tror inte alls att tjejer eller killar har något försprång eller någon nackdel när det gäller teknik eller känslor.

För mig är teknik något som man tränar på ofta och länge, och till slut sitter mer eller mindre i ryggmärgen. Jag har tagit så många bilder genom åren att jag har lärt mig vad som fungerar i inställningsväg på kameran och vad som går att göra ännu bättre med lite efterbehandling. Teknik är intressant, och jag har tur att jag tycker om att studera för att lära mig ännu mer om mina verktyg.

Men; det som jag faktiskt lägger mest vikt vid är att tänka på;

• Vad känner jag när jag ser den här bilden? Varför känner jag så?
• Kan jag genom att flytta mig, beskära bilden annorlunda, ändra färgbalans/mättnad etc. förmedla en annan känsla?
• Är den här bilden intressant bara för mig, eller för andra, och i så fall varför?
• Får jag fram min idé om bilden tydligt genom den efterbehandling jag har gjort?

Jag står inte och medvetet formulerar alla dessa tankar varenda gång jag komponerar en bild, utan när jag väl tar en bild så är det helt på känsla. Jag känner helt enkelt att om nackhåret reser sig en aning så är det en bild jag kommer att tycka om. Tankarna ovan kommer in i bilden när jag sitter och går igenom de bilder jag tagit. Om jag tagit 100 eller 150 bilder så är det oftast bara ett par som jag känner mig nöjd med. Jag behåller ändå de övriga, för jag vet att man utvecklas, och den bild jag inte tyckte var bra idag kan jag om 5 år känna mig rejält glad över att ha kvar.

För att dra en liknelse med matlagning; Kameran, objektiven, blixtarna m.m. är mina knivar och min ugn. Motivet är mina råvaror. Bildbehandlingen är mina kryddor. Min känsla och intuition är mina tankar om hur jag skall blanda tillsammans allt till en god maträtt. Alla som lagat mat vet att knivar och ugn spelar väldigt liten roll i hur maten smakar. Utan bra råvaror, kryddor och tillagning däremot kan man inte laga god mat.